Innerrummet

starkare starkare starkare är känslan av att vilja rymma. jag vill inte vare en del av det här. jag har aldrig bett om det.

jag har hört att det som inte går att ändra på måste man stå ut med. fel, jag har läst det. men när vet jag att det inte går att ändra? när jag inte kommer längre för att jag använder fel metoder? men borde då inte de metoder som jag inte tänkt på fungera? för jag kan ju inte hinna tänka ut allt man kan prova. eller är det när jag slutat försöka? har jag inte då bara gett upp? hur vet jag när det inte går att ändra på?

är det här ett test? vad är det som testas? eller är det här kanske det enda testet i världen som man inte kan fuska i, eftersom det inte finns något facit? fast om det inte finns något facit, hur vet jag då om det är ett test eller om jag klarat det eller inte?

alltså är det inte ett test.

det är inte ett test.

men om det inte är det, vad är det då?

och om det är det, måste svaren till testet finnas någon stans. det är inget test om det inte finns svar, eller facit, eller riktilinjer för godkänt och icke godkänt.

runt runt runt jag är en karusell

jag vill inte tänka på det här. eller det där. eller på dig. eller på honom. eller på henne. vilka är de? vem som helst.

vem som helst som är frälst, som inte går på räls.

kärlek kommer slita oss itu. igen. igenigenigen. hur då? för kärlek är en känsla, och känslor är inte konkreta. hur vet jag ens att de känslor som jag har finns i någon annan? det är bara en massa kemikalier som reagerar med varandra, och så vitt jag vet har vi alla en unik uppsättning kemikalier i vår kropp. det ena överväger det andra som reglerar det tredje, och och och-

borde det inte kännas lite olika då?

den enes kärlekskramper är en annans.... kärlkramp.

runt runt runt jag är en tumlare i havet, åh låt mig vara en tumlare i havet. runt runt runt.

ibland vet jag inte hur jag ska förklara vad jag känner. hur jag tänker. så jag skriver till mig själv, och jag skriver till allt som tror sig förstå.

är det här ett test?