Plommonhink

Det känns bra. frisk är jag, och turnering ska jag på på söndag, fy fan vad jag är pepp!
träningen idag var guld, ååh, vad den var guld! eller först gick det asdåligt, och för första gången var jag irriterad på mig själ och på andra. men det lättade efter ett par grymma mottag, och eftersom vi övar positioner kunde man inte få annat än bra passar. Åh, Karin, den kvinnan räddade min kväll alltså! fick till ett par sjukt bra slag som satt som en smäck pressade mot linjen. fan vad bra det kändes!

något jag inte förstår just nu är de som inte är i turneringslaget. eller ett par stycken av dem. eller en. eftersom Frida är i Turkiet just nu så fick Anna, som faktiskt är helt okej-bra och kan ta mottag utan att den går i golvet med ett splatt, vara med och öva positioner. Julia blev sur. och då menar jag inte sur-men-låtsas-vara-glad-sur, utan tjurig! och jag förstår bara inte vad som är dealen, okej att hon är en av de mindre bra, men någon måste vara det också! Man kan ju tycka att eftersom hon inte får åka med och spela på söndag så borde hon kämpa extra hårt för att bli bäst i världen och så vidare va. nej, det var bara sura miner och gnäll utanför sporthallen, och åh, varför bryr jag mig, jag tänker inte bry mig. inte ett skvatt.

något jag bryr mig om är Rasmus impuls-frisyr. jag måste medge att min första reaktion var av en äldre modell, och jag är fortfarande inte säker på om han drev med mig eller inte, men oj! jag är otroligt nyfiken! jag hoppas att om han verkligen gjorde det så har han kvar den när vi ses (vilket jag hoppas blir inom en snar framtid!), för jag har på känn att det är en engångsföreteelse, så elak som jag var!

...jag har fortfarande lite dåligt samvete. Här rackar man ner på någon som inte brukar göra otroligt galna (men intressanta) saker när man själv har fjantat runt i grönt hår, och blått hår, och en frisyr som var så ojämn att den grät. hade jag gjort det hade jag säkert bara sagt "nu är det så, lev med det!", men sjäv kan jag inte acceptera att nån annan gör det. åh, nu känns det inte bra längre.

men imorrn känns det säkert bättre! då ska jag till sporthallen med jennifer och Emma A och vara smakråd.
...hoppas att jag inte är lika elak mot dem som jag var mot Rasmus, ehe.

jag inser lite såhär i efterhand att min blogg slutade att vara roliga historier, och blev mer....prat. fan!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0