Hela den här veckan har varit mystisk.

Ibland har jag varit så glad att jag kunnat dö, men under skratten och skutten har det funnits saker som gör mig irriterad, arg, besviken på mig själv, retlig, orolig, nervös, förbannad, jobbig, ilsken och självkritisk, och det bubblar som bitter galla under skinnet och bara väntar på att får explodera som en glasflaska mot en betongvägg. jag tror att jag snart behöver en paus, för jag orkar fan inte mer nu. skönt att det är helg i alla fall, då man kan koncentrera sig på övningskörning och sömn. välbehövd sådan.

imorgon kommer nytt inlägg om dagens strapatser.



jag kör av vägen när du inte sitter bredvid och knäpper bland radiostationerna