Dagarna gick sin sakta mak, Björn åkte hem och jag peppade på torsdagskvällens träning.

döm av min besvikelse när jag insåg att kämpet helt hade gått ur laget. vad hände? inga magic numbers sprangs, ingen uppvärmning ägde rum över huvud taget, och det första vi gjorde var att spela. det var som att gå dit med halvduktigt folk och bara spela på kul. jag medger att Tim sa att vi inte behövde jobba på tekniken lika mycket, och att vi bara skulle hålla spelkänslan uppe men HALLÅ? det blir inget spel om man inte skärper sig, och bara för att vi inte behöver, betyder det inte att vi inte FÅR utvecklas. Jag och Linnea ville köra passing-lines för att komma in i det lite, för det var bara serve-ess på serve-ess och paradise-sessionen gick bara runt som en gammal ko. men då blev två av brudarna sura och bestämde sig för att gå iväg och bolla själva. ursäkta, men är vi ett lag eller inte? jag hade gärna lyssnat på era invändningar och argument för att inte köra teknik i början, men när vi frågade sa ni varken bu eller bä och gick iväg som om vi hade kört över er. INTE OKEJ. Jag kände mig som en bitch, samtidigt som jag kände mig trampad på. är jag inte värd att förklara saker för? är jag för dum? är jag för envis? jag vet inte hur resten av laget känner det, jag kanske är den enda, men jag har ingen lust att komma till träningar som inte ger något för att ingen vill mer än leka volleyboll.

det känns så otacksamt, för jag vill så gärna tro att Tim inte fått oss att TRO att vi är bra, utan FATTA att vi är bra om vi bara vill. jag vill inte att det senaste året ska ha varit för ingenting, att vi ska börja lägga oss till med lata egenskaper som att inte jaga på bollen, eller bara sträcka ut en arm, eller stå i nätet, eller släppa bollar för att det är för jobbigt att ta dem. jag säger inte att någon har gjort det, men att döma av tidigare erfarenheter då vi bara spelade för att "hålla oss igång" så kommer troligtvis såna egenskaper att dyka upp. och det känns inte rättvist mot någon i laget. jag vill att vi ska bli bra, helvete, jag vill att vi ska bli bäst. jag vet att ni också vill det.

men man blir inte bäst av att leka, och efter ett tag blir leken inte ens kul för att man står stilla på samma ställe.

jag vill också spela, men jag vill göra det på riktigt. och jag vill göra det med er.