efter ett efterlängtat avslut på jobbet var det dags att rusta upp för parteh! mat inhandlades, Fanny fick lite ångest, musiken kirrades och lyktor sattes upp vid sjön. allt var långt ifrån klart när de flesta hade anlänt, men saker och ting har en tendens att fixa sig i alla fall. klockan sex hade Fanny och jag åkt in med pappa till stationen för att hämta björnbär som skulle bo här i cirkus fyra dagar, och efter lite förvirring på stationen hittade vi honom och åkte hem i solskenet. hurra!

grillen tändes, bastun likaså, kött brändes, potatissallad åts, bål skålades, frukt skars och den stilla sjöns glasklara yta bröts av glada badare. när mörkret började krypa inpå oss tände vi lyktor och bekämpade kylan med bastuvärme, marschmallows och gitarrspel.

kvällen fylldes av skratt och sång och tårar, och den svarta sjön fylldes av värmeljus som likt små stjärnor kämpade för att hålla sig flytande. livet var fint.

var du inte där, vet du inte vad jag pratar om.

dagen efter badade vi på morgonen och annars också, jag klippte Evans hår och Frida spelade serenader på min gura, samt plockade in en enorm blombukett som man blir glad av att se på.

allt eftersom dagen gick åt mina glada gäster potatissallad, glömde sina saker och åkte hem.

Björn och jag parkerade oss framför TV:n och tjockade till oss med choklad och dylikt, och på kvällskvisten drog mina päron sin färde och tog mina syskon med sig. de lämnade dock kvar en hel hög med sysslor, såsom: städa, vattna trädgårdslandet och hålla tassarna borta från tändsticksaskar och så vidare i all oändlighet. not.

okej, tänkte jag, och tog med mig Björn till storsjön och tältade med Isak Fanny Tom Becka Malin och Axel. det var himla fint, och Becka och jag näckade klockan två på natten. mums. Vi grillade korv, hoppade från klippor, sov på stenhårda underlag och styckade en vattenmelon.

Hej då Lilla Sverige