fly little baby bird
Skolan slutade tidigt idag, så fanny och jag drog ner på stan. jag köpte ett linne (det är visst fint Frida!) och Fanny köpte ett par sjukt snygga jeansshorts som jag förväntar mig att hon använder flitigt i sommar. varm macka åts, choklad dracks och myrorna rotades igenom.
åh. jag tycker så himla mycket om att gå på stan med Fanny, det blir likosm aldrig jobbigt. som idag, både Raptor och jag var ganska trötta efter helgens bestyr, men det blev ändå jättenajs! love it.
Sedan bar det av till träningen! åh, du lyckliga värld. Det var dock låst när jag kom till ljunkan med Fia, men efter cirka femton minuter och Elsas ankomst kom det en tjej och öppnade åt oss. ut ut ut på planen! hurra hurra hurra, och nätet var uppe och benen igång och idag fick vi slå! mums. kan man säga mer? jag tror inte det.
I övrigt är jag glad att snön snart är borta, och att det regnade som om vi var i en dröm på vägen hem. fi fan vad fint. jag är dock lite orolig. jag har alltid älskat volleyboll eftersom jag är jämlik med alla andra där, men nu har tim satt Frida på att kolla så att jag inte gör min ansats från sida till sida. allt för att jag ska kunna använda min fulla potential, men jag hamnar i en situation där Frida blir någon som rättar mig i något jag älskar, och det låter kanske inte så farligt, MEN. Frida är en av få bästa vänner jag haft som INTE har bossat över mig, och satt mina gränser. och nu blir det nästan så på ett sätt. inte att hon bossar, men att hon hamnar i en situation där hon automatiskt blir mig överlägsen, och jag hatar att jag får en kvävd känsla även om det inte alls är menat så. jag ska säga till att hon slår bollen högt, men jag är inte heller grym på det. för till skillnad från den situationen så gör Frida en förbannat grym ansats. och jag slår inte alltid högt.
eh, mycket ord för en liten känsla.
Frajdej, du är fortfarande min hjärtevärmare och gullviva!
åh. jag tycker så himla mycket om att gå på stan med Fanny, det blir likosm aldrig jobbigt. som idag, både Raptor och jag var ganska trötta efter helgens bestyr, men det blev ändå jättenajs! love it.
Sedan bar det av till träningen! åh, du lyckliga värld. Det var dock låst när jag kom till ljunkan med Fia, men efter cirka femton minuter och Elsas ankomst kom det en tjej och öppnade åt oss. ut ut ut på planen! hurra hurra hurra, och nätet var uppe och benen igång och idag fick vi slå! mums. kan man säga mer? jag tror inte det.
I övrigt är jag glad att snön snart är borta, och att det regnade som om vi var i en dröm på vägen hem. fi fan vad fint. jag är dock lite orolig. jag har alltid älskat volleyboll eftersom jag är jämlik med alla andra där, men nu har tim satt Frida på att kolla så att jag inte gör min ansats från sida till sida. allt för att jag ska kunna använda min fulla potential, men jag hamnar i en situation där Frida blir någon som rättar mig i något jag älskar, och det låter kanske inte så farligt, MEN. Frida är en av få bästa vänner jag haft som INTE har bossat över mig, och satt mina gränser. och nu blir det nästan så på ett sätt. inte att hon bossar, men att hon hamnar i en situation där hon automatiskt blir mig överlägsen, och jag hatar att jag får en kvävd känsla även om det inte alls är menat så. jag ska säga till att hon slår bollen högt, men jag är inte heller grym på det. för till skillnad från den situationen så gör Frida en förbannat grym ansats. och jag slår inte alltid högt.
eh, mycket ord för en liten känsla.
Frajdej, du är fortfarande min hjärtevärmare och gullviva!
Kommentarer
Trackback