regniga bänkar med Fridolin

FINASTE födelsedagen.

jag vaknade vid halv åtta av en väckarklocka som pep försynt, och ingen var hemma utom jag. jag kilade ner i köket och åt en intressant frukost och tittade på molnen som låg hopade utanför fönstret. eftersom det såg väldigt kallt ut tog jag på mig en tjock tröja och ett par byxor, klev i gummistövlarna och gick ut för att släppa ut hästarna.

sen kom jag ut på altanen. I helvete heller, tänkte jag, vände, bytte till shorts och tshirten med en karneval på, och gick därefter ut i den extremt kvava varma luften. det luktade regnfukt och åska. hästarna masade sig ut ur stallet, och jag stannade ett ögonblick för att titta på en vinbärssnäcka som kavade sig över grusvägen. fniss och bubbel.

sedan låste jag huset och trampade iväg på min trogna gröna springare mot stationen.

en pendel och en buss senare gick jag genom gallerian i skolan, med hjärtat upplöst i små fjärilar.

Inne i esteternas korridor fick jag en massa mysiga kramar av min klass, och ÅH! vad jag älskar min klass! Sigrid var HUR FIN SOM HELST och gav mig en present som var en film, popcorn-kärnor, två små oboy-paket och en Tupla. presenten gick under namnet The Perfect Movienight, and I intend to use it! Fanny den lilla skurken hade bakat bullar med vanilj, och stal därmed mitt hjärta för all framtid. oroa dig inte Lina, min rumpa kommer alltid att tillhöra dig. så var vi på väg till Historian, och hela världen var underbar.

sen blev den ännu bättre. Niclas är ett geni. vi pratar om Kalla Kriget, och vad som hände efter det med mera.
blev helt rörd och glad när Niclas genom anteckningarna på tavlan stavade G R A T T I S  S A G A. kan man bli finare??

dagen gick i lyckans tecken, och när dagen var slut (och bullarna med den) åkte jag till beachplanerna för att vänta på Frida. beach skulle spelas!

jag väntade.

och väntade.

och modet sjönk i takt med molnen när jag började inse att Frida hade glömt bort mig på min födelsedag.

jag satt med fötterna i sanden som i alla fall var en liten tröst, och tittade när regnet vätte ner sanden. plötsligt dyker det upp en Ben&Jerry's half baked framför mig, och mitt i det enorma glasspaketet tronar ett rött stearinljus. det som är finast är handen som håller i det.

det är Frida.
älskade, fina, underbara Frida!

regnet öser ner, men vi bryr oss inte. jag blåser ut ljuset, äter glass med en jättefin sked, och Frida ligger på rygg i gräset och känner regnet i ansiktet.

det är en av de finaste stunderna i mitt liv, och där och då känner jag hur jag verkligen har fyllt arton år, och hur resten av mitt liv får en startpunkt.

Vi går tillsammans till Espresso House, och Frida köper te åt oss. det är kassörens favorit, Green Passion, som är en blandning av mango, passionsfrukt och vanilj. så sjukt gott.
efter en trevlig pratstund med nyss nämnda kassör går vi ut och sätter oss på en av de blöta bänkarna på trädgårdstorget och tittar på människor som går förbi. Bosse kommer förbi och pratar lite om att vi borde få fler att anmäla lag till beach-turneringen (och hör sen!) och vi säger ja, det ska vi!

sedan går jag på möte med Jennifer i sporthallen, och eftersom hon har skvallrat för Nuri om att det är min födelsedag får jag ett grattis och en liten kexchoklad. så himla typiskt Nuri! bäst.

väl hemma får jag mina presenter, men det är inte de som betyder mest, även om jag faktiskt fick en gitalele som värmde mitt ömma hjärta. hela dagen har varit en av de finaste den här veckan, och nu ser jag fram emot beach-träningarna nästa vecka!

underbara liv.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0