ännu ett inpass, med en catchy titel

I morgon händer det. I morgon flyttar en del av min barndom ut ur det här huset, I morgon kommer jag att kliva in i en lägenhet för att tillsammans med The Wingman (Yes, that's your new nickname) för att inspektera varenda litet hörn av vår nya résidence. helt jävla overkligt.

more on that tomorrow night.

I förbifarten

jag är så trött att det svider i ögonen, och jag är så slut att det känns som om jag skulle kunna begrava mig djupt inne i en skog och bara multna ihop med den mjuka marken. och klockan är bara halv tio en söndagskväll på ett lov som precis har börjat! imorgon ska jag gå upp klockan sex för att mata hästarna, och sedan ska jag.. ja vadå? sova lite till kanske. jag hoppas på att jamma imorrn, men jag har träning på kvällen så vi får se hur det går. jammar vi tidigt kanske vi hinner klart till klockan fem, och blir det sent kan jag ju alltid duscha på Ljunkan och åka tillbaka till den legendariska källarhålan där vi repar! Nu lät väl källarhåla kallt och fuktigt, men det är faktiskt ganska mysigt, jag är rackarns imponerad av Nikos hus, det är som Hermiones handväska i sjunde boken. har ni inte läst, kan ni dra något gammalt över er.

Den här helgen har varit väldigt konstig. I går (lördag) åkte Team valla B-dam (mitt lag) till Medborgarplatsen i Stockholm för att spela match. det var roligt, och vi hade kanon-stunder, och jag spelade som en KUNG men vi förlorade ändå med jättemycket poäng. väldigt bisarr känsla faktiskt. och Idag åkte jag till samma plats fast med A-laget (inklusive Rebecca) till en match där jag inte spelade mycket alls, blev irriterad och som ändå var grymt jämn. vi förlorade, men jag kände det som att den matchen gått sämre än den med B-dam, trots att det togs fler poäng idag. väldigt underligt.

funderar på vart rasmus har tagit vägen, ty den gossen skulle skicka en awesome länk (eller flera) till mig, men han har inte dykt upp, och mina ögonlock dyker snart ner, så det är nog dags att lyfta på den där telefonluren nu.

ciao!

nya dagar, nya tag, och tag i kragen.

solen har lyst, och jag har äntligen tagit mig lite i kragen och skrivit upp viktiga saker i min kalender! Efter en TV-spelsduell med Rasomuso-san (which I totally ruled btw) och lite skumma fiskbollar med pasta i onsdags har jag insett att flytten, DEN LEGENDARISKA FLYTTEN där jag äntligen lämnar boet för att försöka värja mig i den stora stygga världen, står för dörren! jag har bara lovet kvar att packa, städa, fråga om färg till rummet, jobba lite extra och flytta mitt liv från ett rum till ett annat. i princip. jag har lite ont i magen, men jag tror att det kommer bli sjukt bra. jag hade ångest i ett par veckor när jag flyttat från mitt rum till moas, och då hade jag redan bott i det sen jag var liten! sick. meeeen det kommer gå som smort, jag har hämtat banan-lådor på Willy's, packat mina böcker och det mesta av min elektronik. nu återstår möbler och kläder, och det krims krams som inte ser helt sepestört ut.

en annan grej som gör att jag känner mig på topp är att volleybollen går bra, den går fan bäst! och idag köpte jag äntligen ny kedja till mitt hittebarn (låter fel, men det är en cykel vi talar om här) och även sprillans nya lysen, så just you try and give me a ticket!

...jag är beredd...


snartsnartsnartsnartsnartsnartsnart flyttar jag och rasmus till skäggetorp!

och solen lyser!

det desperata försöket att återuppliva det här

den här veckan har varit... konstig. jag har spenderat mesta delen av den med att göra rapporter och dylikt, men än finns det mycket kvar att göra. jag lyckades med konsten att inte vara sugen på volleyboll, vilket fick mig att börja gråta, för när jag är trött på livet brukar jag ändå alltid vara lycklig när träningen börjar, och jag har varit grym de senaste träningarna! men det var som om hela jag var tom och dum, det var som om ingenting spelade någon roll längre.

om jag ska vara ärlig så var det nog mest Torsdagen som var konstig, ty jag slutade klockan kvart över tolv, träffade Tim för en intervju till mitt engelska-arbete kvart i ett, och satt sedan till klockan tio i fem på Waynes Coffee och skrev klart arbetet medan solen försvann så sakteliga. sen var det sepeträningen, efter vilken jag åkte och träffade mitt band för att försöka spela in lite grejer (vilket inte gick sådär jättebra) och sedan åkte jag hem klockan halv ett. summan av kardemumman var i alla fall att torsdag kändes som en hel vecka.

roger.

någonting som du egentligen inte bryr dig om men som för mig är ett sjukt konstigt fenomen, är att jag går runt och är ständigt hungrig. jag har gått ner ett kilo, men jag äter som en häst, hela tiden, utan stopp. tio minuter efter lunch är jag sugen på något igen. fast ibland känns den där hungern jättekonstig, som om jag inte ville fylla magen för att den knorrar, utan bara för ätandets skull. jag tänker på fika och olika maträtter, och vill äta dem, men samtidigt mår jag jätteilla för att jag inte vill ha det egentligen. just nu till exempel, det känns som om jag skulle kunna äta vad som helst, men när jag tittar i kylen eller skafferiet blir jag illamående. vad är det för fel på mig?

Jag har förresten rotat runt i pappas garderob igen. eller igen kanske man inte skulle säga, eftersom  jag mest varit i mammas förut. men pappas tröjor är grymt mycket bättre, de är längre, och varmare, och luktar pappa. och sen har han en massa stora mjuka skjortor också, men dem får jag väl inte ta.

roger över roger ut.

Bella Notte

Nu börjar jag om 45 minuter, så varför i hela friden sitter jag och skriver blogginlägg? bra fråga, och jag ska ta mig an den så snart jag bara kan, men först; en update!

Jag har äntligen som den underbart lättdistraherade person jag är tagit bort min Facebook! åh, jag tror att jag känner att jag lever igen! Borta är de menlösa kvällarna där jag uppdaterar sidan gång på gång utan att något händer, borta är de onödiga testerna som andra människor skapat utan den minsta tillstymelse till vett och intelligens, och borta är min läxångest! Jag skrev nästan hela rapporten igår, och dagen innan dess skrev jag Killer at Large uppsatsen i Engelska C.

de där tre versalerna ligger inte allt för långt bort längre.

ciao!

RSS 2.0