jag vet inte varför.

det kanske är för att Moa klagar över att hon får så många paket.

det kanske är för att hon gör det för att jag inte ska tycka att ingen tänkte på mig.

det kanske är för att trots att de gör det, så känner jag ändå så i min fullfjädrade otacksamhet.

jag är verkligen jätteglad över mina gitarrsträngar.

men jag gråter ändå på julafton.

jag vet inte.

det kanske är en ny tradition?

klockan elva steg jag upp ur sängen för att duscha och äta frukost, och efter det bar det av in till stan där Rasmus träffades klockan två utanför det beryktade HM (vet inte varför jag sa beryktade) jag åt mat på Ming palace, och Rasmus åt mat på Shalom. Jag spelade en awesome serenad medan han åt sin torgpizza, men våra planer på att fota gick nästan om intet i mörkret. curse the darkness! det blir ju mörkt redan vid tre!
här nedan följer några av de bilder som blev bra!

mycket och lite har hänt på samma gång. eller?

skolavslutningen gick i alla fall bra, kören var peppad (trots iskylan) och sjöng som bara den. AndersPanders sa att jag var jätteduktig och att det inte var sista gången jag fick sjunga solo, och alltså det är sånt som GÖR. MIG. LYCKLIG.

efter avslutningen i fredags gick jag och Fanny runt på stan där jag inhandlade mina julklappar efter ett besök på allas vårat Shalom (jag skiter fullständigt i att du hatar det stället Malin, det är B Ä S T) där Fanny och jag förtärde pizza och krympte utrymmet på min kamera lite till.

Fanny åkte hemåt för att packa, och jag drog iväg till ljunkan för att träna.

och volleybollen går bra! Mottagen har börjat bli bättre och jobbigare samtidigt, vilket betyder att jag jobbar mer. om det är för lätt så är det inte rätt [bra Saga, så fick vi in dagens rim också!]

jaja, efter träningen åkte jag och pappa runt i tallboda och letade efter Fannys hus, och efter många om och men hittade vi rätt och Fanny följde med hem.

på morgonen åkte jag åter igen in till Ljunkan för lite träning. SJUKT värd, Tim filmade vårat fotarbete och hur vi slår bollen i spike, och vi hoppas på att få se oss själva snart. det låter kanske helt fläppo, men jag vill verkligen veta vad jag gör för fel hela tiden!


efter träningen åkte jag hemåt, väckte Fanny, åt mat och väntade på att folk skulle börja trilla in.

jag vet inte vad det är, kanske är det känslan av hem, men jag trivs så sjukt jävla bra när vi har kompiskväll. det är som om mina trötta gamla batterier helt plötsligt fylls på för att räcka i tiotusen år.
film sågs, gröt åts, pepparkakor bakades och jag åkte med rebecka och fanny på en liten stjärtlapp i Halkiga Backen (Ja, vi har döpt den. än sen?)

guld säger jag, guld.

och imorrn ska jag luncha och fota med Rasmus, hoppas innerligt att frosten är kvar men att det finns lite solig vinterhimmel ändå. det brukar det väl ändå mitt på dagen.


Isak Da Man

04:50 ringde alarmet - dags att gå upp.

jag hade som vanligt planerat ett alldeles för tajt tidsschema, vilket resulterade i en frukostlös morgon.

dålig start Saga!

i bilen på väg mot sporthallen åt jag en banan och ett äpple för att försöka få i mig någon slags mat, men var fortfarande hungrig när Golfen bromsade in vid sporthallen.

Tims kompis Jonas(?) skulle köra Fridas bil, och Frida som inte ville åka ensam i den tog mig i hampan och jag fick snällt följa med ut till bilen. men det gjorde inget, Jonas var sjukt najs att prata med, och märkligt nog en person som inga tystnader verkar vara pinsamma med. ...väldigt konstig mening, men min hjärna fungerar inte nu.

sjukt kallt i bilen! S E R I Ö S T  Frida, din bil är  i n t e min favorit! jaja, nog om bilresan, väl framme i hallen var det dags att byta om och värma upp. fast vi dömde första matchen, så Saga hann få i sig lite mer frukost bestående av apelsinjuice och Fridas bröd. mums.

Första matchen (Mot Vingåker) var katastrof. motståndarlaget sög, men av någon underlig anledning lyckades vi vara ännu sämre. trots att de bara hade en enda anfallare som petade i mitten hela tiden varkade vi inte få något grepp om våra grötiga hjärnor, och Tim var inte stolt. ingen annan heller. jag fick bytas ut mot Tove en gång, trodde att jag var bak när jag var fram, slog en boll långt ut och byttes snabbt kvickt tillbaka ut på bänken. F A N!

ÅÅÅÅH, JAG ORKAR INTE!

jag vet ju att jag kan! jag FATTAR INTE varför jag gör såna dumma misstag hela tiden! GAAAAHHHHH ! ! ! !

fast jo, jag fattar ju. It's because I suck. (dags att träna upp sina skills!)

Andra matchen (mot Sollentuna) gick bättre, men förlorades också. laget tog lunch och en grundlig genomgång av vad som hindrade oss från att spela som vanligt. slutsatsen tror jag blev att det var för mycket fokus på saker runt omkring (enpass-system bland annat) som gjorde att vi glömde bort hur i helvete man spelar volleyboll.

Sista matchen blev vår upprättelse. vi kavlade över vilka-det-nu-var, jag var lycklig som äntligen fick spela mycket, smälla bollar i huvudet på motståndarna, göra grymma mottag och vara allmänt överjordiskt glad.

laget delade på sig när några ville åka och titta på herrar B's match, medan andra (inkl jag) ville åka hem och plugga.

McDonalds kom lite i vägen, men det gjorde inget, för vi besegrade det, och sedan åkte vi hem!

traalallaa

I torsdags var jag och simmade första gången tillsammans med Tatti och Line. 40 längder avklarades (Line sprängde 50 på samma tid...) rutchkanan intogs och våldtogs (vi är fan bäst på rutchkana) volter och hopp blev utförda i en dirty dancing-fashion, och jag är grymt pepp på att fortsätta gå dit! konditionen skall höjas!



men jag är väldigt instabil just nu.

förutom på planen, där rinner det nästan som vatten.

men idag har jag blivit förbannad, glad och trött i så extrema mängder att jag tror att jag är på bristningsgränsen. mest vill jag bara ha sönder saker, skrika rakt ut, och gråta.

vad gör jag för fel?

Det har varit en märklig dag.
två, kanske till och med.
Under ytan av sprittande glädje som skär sig mot slängar av trötthet har ilskan bubblat som en lava som bara väntar på att få ta sig ut, men som gång på gång sväljs ner tillsammans med fragment av min värdighet.

Min underbara tisdag startade med ett något förvirrat uppvaknande i FavoritFridas säng, tack vare en väckarklocka med rätt att döda. Frida pep iväg till skolan, och jag låg kvar i sänghalmen och begrundade känslan av att vara ensam i ett hus man inte bor i. [för er som upplevde en deja vu alldeles nyss: J A, jag har skrivit det tidigare.]
Klev, efter att ha somnat om och drömt om gurk-formade potatisar och barn i badhus, upp och letade blint efter frukost. hittade brödrost, bröd ost och smör, vattenkokare med tillhörande vatten samt socker. dock inget te. efter frenetiskt letande i skafferiet hittade jag en låda som luktade kamomill. bakom den fanns en ensam påse jordgubbste, som jag fångade som vore den the catch of the day. det var den.

efter en stadig frukost gick jag ut till bussen för att vänta, behövde bara vänta två minuter, och åkte tilll skolan. (Seriöst Frida, om ditt rum alltid kommer ha den atmosfären den har så stannar jag där för alltid. jag kräver bara glass och tillgång till badrum, sen kan jag vara din lilla iller som sover i och värmer din säng.)

Skolan var bra, det filades på frigolit och skars brutalt med kniv i nyss nämnda material samt ett och annat finger (Inte mina! håhåh) Träningen gick bättre än väntat, men jag är besviken på mina mottag, som brukade vara grymt mycket bättre. nånstans under träningen (troligen under inspike) hörde jag rykten som fick mitt blod att isa sig, men jag la inte mycket vikt vid dem, eftersom de var hörda från andra sidan salen - saker och ting förvrängs ibland på sin färd.
träningen avslutades med tårta av Andreas som för övrigt FYLLER ÅR IDAG!! Grattis Andreas, jag lovar att bli snällare!

Hämtades av pappa utanför hallen nyduschad och glad att få åka hem med datorn som väger för mycket (Rolf måste BANTA!)

under tisdagskvällen exploderade ilskan och indignationens huvudkvarter, och de överlevande bröt sig ut i kroppen och spred sig som ett gift - ryktet hade talat sanning.

[jag har förresten byggt upp det här med flit.]

Facebook-gruppen om min dåliga vana att skrika under volleybollspel hade formats, trots mina desperata protester.

jag blev inte arg för att den var om mig.
jag blev inte arg för att det på något sätt skulle vara lögn.
jag blev inte arg för att citatet inte existerade.

Men jag blev arg över den nedsättande titlen.
Jag blev arg över att bli utblottad, om än i liten skala.
Och jag blev ännu argare när en arrogant Robin påstod sig veta att det var sant, utan att ha sett eller hört mig spela sen i somras, då inga sådana vanor ännu infunnit sig.
sen blev jag ledsen när jag insåg att vem som helst skulle kunna gå med i gruppen och göra samma sak som nyss nämnda person.

en del internskämt är aldrig menade att bli något mer än bara det.

I dag (onsdag) infann sig dock lyckan i mitt hjärta när löfte om att ta bort gruppen gjordes av Frida. den växte när löftet infirades. den höll i sig under lektionerna trots Kittes okunnighet om sitt eget ämne, och strålade under repetitionen med kören.

den morfades om till ilska och förbannelse när en oförskämd gubbe stövlade rakt in i Fanny trots att han var den enda som såg att en kollision var på väg, hade mage att låta henne be om ursäkt, och oförskämdheten att ge henne onda ögat när hon sagt förlåt.

FYYY FAAAN vad arg jag blev! ÅH, jag kunde knappast andas! man ska inte behöva bli så arg!

....

OCH HAN SKA INTE VARA EN SÅN SKIT TILL GUBBJÄVEL! AAAAARRRRHHHHHHGGGGG! ! ! !

puh!

nåväl, efter besök på länsmuséet och passagen tänkte Fanny och jag fika på Elsas, men efter många om och men slog jag följe med Tatjana, Perra, Line, Jossan och Jennifer, och såg Fanny knata iväg mot bussen.

Fanny, det hade varit kul om du också varit med!

Julklappar och avslutningströja inhandlades, Flickorna droppade av en efter en, och till sist skiljdes Tatti och jag från Perra som skulle med sin buss, och gick in på Netto.

FIFAN för köer alltså! de är långa och många.

och på Netto har de bara en. oftast.

Tatti åkte buss, och jag åkte pendel till Vikingstad där min Trogne Betjänt Pappsen hämtade mig i sin fina gamla bil (Golfen, Bussen är dessvärre inte lagad ännu)

Nu borde jag göra historia, men klockan är tio och en ro som kommer evaporera snart har precis infunnit sig, så det är nog bäst att fånga tillfället.

imorgon ska jag på min systers Luciakonsert i kyrkan, och simma med Les Filles.


som en extra notering kommer här födelsedagsbarnet!

Andreas introducerades till vårat lag under de första träningarna inomhus.
många har gjort narr av honom, många har ifrågasatt hans kunskaper i många ämnen, men i grund och botten är han en av våra favoriter.
Andreas påminner mig om Tom; Han är lång och gänglig, pratar på ett sätt som jag inte kan definera, men som är spökligt likt Toms, och "Springramlar"

Närvarande som Frånvarande; Han kan alltid uppbringa ett gott skratt i laget.

exempel:

"She's gonna get massaged again"
"The handbreak's in!"
"Andreas sa det!" ... "Oh, well..."
alla citat tack vare Andreas

Det är en jävligt dålig känsla att gå och lägga sig arg.

men innan jag förstör hela det här inlägget så vill jag påminna om att underbara dunderbara Jennifer fyllde år idag!
det blev sång på bilden, och en allmänt gladlynt stämning på dagen.

Lite bakgrundsinformation om Jennifer:

jennifer och jag byggde upp våran vänskap med tiden. det var inget som klickade bara sådär pang bom, men jag känner ändå att en vänskap byggd från grunden kommer hålla bra i längden.

Jennifer tycker om högklackade skor, att ge bort sina kläder till Emmax2 och Tatti som bråkar glatt om plaggen. jennifer är en GE-människa, ber inte om särskilt mycket tillbaka förutom respekt och TRUST. hon är jävligt rolig ibland, och hon är grym på att fixa saker.

Jennifer och jag pyntade om caféet i sporthallen tillsammans, och jag tror det var under den processen som tystnaden av märket pinsam försvann.

så puss och kram och grattis på födelsedagen Jennifer!!



<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

I övrigt:
vaknade upp hemma hos Frida idag, sov min sovmorgon, och lyckades låsa efter mig (konstig känsla att vara ensam i ett hus man inte bor i.) nu skulle väl jag egentligen skriva en lång och meningsfull text om hur juligt mysigt det var hemma hos Frida, och hur mycket jag uppskattar att vara där, men facebook-gruppen säger allt.

det hade KANSKE varit okej om den bara var för laget.

men nae.

inte ens det.

thank you for the stab in the back.

Jag borde fan i mig alltid ha Rolf (min dator) i knät! han värmer min mage och mina ben, och det är betydligt mysigare nu än när jag sitter vid skrivbordet som ett annat fluppo.

mysighetsfaktor: 5 - SCORE!

Men det kan kanske också bero på att Frida ligger och läser... vänta lite... "g-e-n-u-s-h-i-s-t-o-r-i-a...?"
ja precis, det! i understassen.

more information later aligator. not

Historiauppsatsen is coming along ganska bra, men inte just nu. nu ligger den och jäser på min hårddisk, och imorgon kväll ska jag ta fram den, våndas, skratta, och skriva färdigt den. Lika bra går det med volleybollen, och laget börjar äntligen få kläm på det där med rotation med en passare - H A L L E L U J A H! - och på söndag bär det iväg till samma undangömda hall som förra gången.

villspelavillspelavillspelanununununu !

längtar lite till bilden igen, men modellbygge är nog inte min grej alltså! det känns som om jag gör medelmåttiga saker mest hela tiden, och tekniken is lacking! men frigoliten ska slipas, limmas och målas, och sen får vi se om det blir nåt.



måste bara få tillägga att jag är så lycklig över att laget är så jävla gulligt, och klassen är så jävla gullig, och allting är så jävla bäst nuförtiden. all I need is some sunshine.

Tu etais un poisson. La mer c'est morte, mais je suis vive parce que j'habite dans la ciel. porquoi n'est tu pas dans la ciel aussi?

Je t'aimais


Men på tal om fisk så hade jag träning idag, och det var bliss from the sky. Förutom att Frida inte var där, och förutom det faktum att jag inte kunde stanna kvar och öva på att slå, eftersom jag inte visste att man fick det och pappa redan var vid hallen. -gråter lite-

men herregud, jag peppar så mycket att jag nyser på nästa helg! åh, jag kan inte sluta dansa lycklig-Saga-dansen! [utföres endast i huvudet] då ska jag spela som en gud, och vi ska kavla över alla andra lag som vore de pepparkaksdeg!

Jag antar att den här veckan var bra. Inte direkt nöjd med mitt tygtryck när jag väl fått det avklarat, men jag skyller det på olika tygers uppsugningsförmågor. Nu har klassen istället börjat med modell-bygge, och i salarna och elevernas lungor cirkulerar frigolitsmulor och damm från spånskivor. Solen har lyst ett par gånger, och jag har laddat mina batterier under de få timmar som den brinnande gasbollen behagade visa sig. I Torsdags träffade jag en lite-trött&hängig-efter-vaccinsprutan Rasmus inne på HM, och vi styrde kosan mot Elsas Hus (bless the blessed bliss för dess ekonomifrendlyness) där vi spelade Alfapet. En Tompi ringdes, och därmed var spelet förlorat. tack för mina trippla O, mina tvådubbla I och mina Z Å och Ä. min poäng: 99
De andras poäng: s u p e r i o r !
egentligen hade jag väl tänkt att vidga mina vyer inom foto med hjälp av nyss nämnda Linlugg, eftersom en syster och en åker numera är gjort. Men frosten från tisdagen och onsdagen försvann, och det fula regnvädret lockade inte direkt till kreativa explosioner.




nåväl, en annan dag, i ett annat liv.

Det känns som om rätt mycket i mitt liv står stilla nu för tiden. inga sånger skrivs, inga dikter diktas, inga foton tas, inga panober målas, inga lägenheter hittas, och inga jobb jobbas. det är nog bara volleybollen och enstaka fika-tillfällen som lyser upp den kalla gråa vardagen. uh, jag tycker nog banne mig inte om det ordet. VARDAG. låter som en dag som har blivit infekterad och nu är full av gult klegg. N E J  T A C K.

Men på den ljusa sidan så är det helg nu, och jag har tjänat ytterligare lite pengar på att pyssla ute i stallet.

Jag älskar det, jag älskar lukten av häst och stall och halm. mamma vet nog inte, men det är min hemliga fristad. Att få ta itu med de där små sysslorna gör hjärtat lugnt, och huvudet upptaget med annat än skolstress. Det är rogivande att stå och mäta upp 2,5 kilo hö till Fia och 1 kilo hö till Hällge för natten, mäta upp deras mat och köra ut skottkärran på gödselstacken och stå stilla och bara titta på hagen och himlen. då är det till och med fint när det är gråfult ute.

Träningen idag var nog en av de bästa träningarna de senaste veckorna. Det blev mycket spel, och jag fick slå en miljard gånger. Skrämde Tim med att ropa här ganska högt när han tänkte ta en boll. Jag tog den, han skulle ju ändå passa, för bövelen! svettades som fan, och gick därifrån med ett leende på läpparna. men. en ful ovana har jag lagt mig till med, Fia tycker att den är fantastisk, och Tim skrattade ganska mycket åt den. Frida också.

Jag skriker när jag slår bollen. och när jag märker att jag har hamnat helt fel i luften skriker jag också. jag vet inte, det får mig att prata lite mer på planen, men Frida tycker att jag stönar. så hon skrattar.

konstiga pojkvänner hon haft. sopraner kanske, hon umgås ju med körfolk.

pepparpeppar.

Det har varit en märklig dag. först fick jag ingen sovmorgon, eftersom mamma skulle till tåget. jahapp!  efter att ha sovit i skolans bibliotek och på en bänk med armarna som en halsduk hade vi historia. Niclas tackade mig och Sigrid för våran tidigare lektion, då vi pekat ut lite mer information om kung Magnus (Som var lite konstig). Fanny stoppade sin kalla hand i min tröja, och min fula ovana tog sig upp till ytan.

Bör jag ens berätta?

Bild! åh, det var dags för bild, och jag hade förberett mina t-shirtar och trycket som har jävlats med mig enda sen jag bestämde mig för att göra det i stor skala.

Låt mig, innan jag går närmare in på saken, förklara vad det är jag ska trycka.

Screentryck.
Man har en träram, med en spänd duk på ena sidan, i lämplig storlek.
när man har valt en sån, hämtar man Färgen.
detta är ingen vanlig färg, utan en LJUSKÄNSLIG färg, som alltså härdar fast i duken när det kommer UV-ljus på den.
man styrker på ett tunt lager färg på båda sidor av duken, och ställer in den i ett mörkt utrymme (vi har en garderob.)
när den har torkat (bör ta minst en och en halv timme) tar man en plastfilm, alltså ett genomskinligt papper, i lämplig storlek.
på detta papper ritar man antingen med en penna som INTE släpper igenom ljus, eller så printar man ut en bild två gånger i kopiatorn (för bästa möjliga ljusblockage)
man tar sin nu torra ram och går till en lampa som hänger över ett bord. detta är en lampa som avger UV-ljus.
Man lägger sin plastfilm med bild på ramen (spegelvänd, för man vänder på ramen när man trycker.) och lyser på hela baletten i en viss tid. vi har hittills kört med 2 minuter och 15 sekunder.
Nu har allting utom det som var under strecken på plastfilmen härdat. det går alltså inte att tvätta bort utan ett speciellt medel.
Man tvättar sin duk(ram) med en vattenslang i vasken med ganska hårt tryck. nu tvättas allt som var under bilden bort, och ditt tryck framstår på ramen.
efter allt detta slit tar man sin ram, lägger den på tyget där man vill att bilden ska vara, och häller färg längst upp i ett streck i ramen. (ganska tjockt.)
någon annan håller fast ramen medan man själv tar en liten platta med gummi längst ut, och drar färgen en eller två gånger över hela duken. färgen trycks igenom duken där den ljuskänsliga färgen INTE är, alltså genom konturerna och ytorna i bilden.
lyft ramen, och violá! Där är ditt tryck på tyget, och när det torkat är det bara att stryka det så att tvättäktheten blir så hög som möjligt.

låter mödosamt va?

Jag har nu försökt, en gång med för litet tryck, en gång med för gammal färg som aldrig torkade, och inte härdade, och en gång med ny färg som inte heller härdade, eftersom man "Vanligen belyser den fyra minuter, oj då, det skulle vi ha tänkt på." att trycka en t-shirt.

NÅGON  H A T A R  MIG!

men i morgon, då jävlar. då ska vi ta reda på exakt hur länge man måste belysa, sen ska jag preparera en ram och fuska torkningen med hårtork i ett mörkt rum, belysa skiten och TRYCKA SOM EN GNU PÅ STEROIDER <3

imorgon ska jag även äta chokladbiten som finns bakom lucka nummer två i min kalender. jag längtar <3

Ska förresten tillägga att vi var i simhallen på gympan idag, Fanny och jag åkte båt hundra gånger, blev förföljda av en nyinvigd tonårspojke med babyfett, kämpade med vattengympa under ledning av Den Evige Snuskpelle (nej, det är han inte, vi bara älskar att kalla honom det) och simmade fjorton längder på tio minuter. epic ryggsim, och min kropp brann. men jag ska nog fanimig ta och börja simma ett par gånger i veckan, jag känner mig sjukt bra! (observera att simningen skedde precis innan träning, och att glass åts emellan.) Fanny såg ingenting utan linser, och Jossan simmade snett när hon skulle simma under alla i klassen (PelleCitat, "Vad gör du, är du berusad eller?" med mycket skratt och kärlek) Jossan, du är grym på att simma, lyssna inte på snuskisen!

Julen stundar, julklappar ska skapas och köpas och fixas, men först! turnering den 13e. Jag hoppas på att få spela mycket, jag vill spela mycket, och jag dör om jag inte får spela mycket.

och hör sen <3

Det doftar nybakade pepparkakor i hela huset fortfarande, och mitt rum har en julmysig stämning över sig. blev glatt överraskad av mamma igårkväll - hon hade banne mig köpt chokladkalendrar till mig och Moa! hur fin får man bli va?

väldigt trött är jag, jag fick inte min sovmorgon som jag har längtat efter! men rent allmänt känns det himla bra. Volleyboll idag, och på gympan ska vi vara i simhallen. livet blir nog inte finare!

haha, trodde minsann att jag skulle kunna skriva värsta långa fina texten om hur bra jag mår, men jag är alldeles för trött.

Nu ska jag iväg till skolan, ikväll ska jag putsa fädrigt på min uppsats om renässansen, och börja på historia uppgiften som jag egentligen borde gjort så fort jag fick den. men det är inte så bråttom - deadline är inte förrän jullovet börjar.

Lussebullar!

...vill jag ha.


egoist - javisst! men snart ska de börja riva i hallen för att bygga om badrummet.
håhåjaja.